Hårda bud på Öresundsbron:
Kör du av misstag fram till brons betalväg då måste du betala för att få vända tillbaka - eller också beslagtas bilen och fraktas till Danmark
De ansvariga för Öresundsbron är stenhårda:
Missar du sista avfarten före betalstationen finns det ingen återvändo: Betala enkel broavgift på 255 kronor så får du byta körfält och åka tillbaka.
Om inte kan du få bilen beslagtagen och fraktad över till Danmark.
Det hände nyligen.
Först ska det dock sägas: missar du de stora skyltarna som upplyser om att detta är näst sista respektive sista avfarten före betalväg, då bör du återlämna körkortet.
Men det händer ju, och orsakerna kan vara ouppmärksamhet och felkörning kombinerat med hög ålder.
Man tycker dock att Öresundsbrokonsortiet borde ha överseende med misstaget och hjälpa bilisten att återvända på rätt sida av motorvägen. Men nej, inte utan betalning!
Det vilar en sorts desperation över denna orubbliga attityd då antalet betalande trafikanter i dag är under hälften av vad man kalkylerat med.
Detta får som effekt att när bilisten upptäckt sitt misstag börjar denne i halvt chockat tillstånd backa - på motorvägen. Eller helt enkelt vänder vederbörande sitt fordon och kör mot mötande trafik.
Och så detta med att beslagta bilen och frakta över den till Danmark. Det drabbade faktiskt en kollega på Sydsvenska Dagbladet som körde fram till betalvägen för att fotografera en bilist som vänt och åkte mot trafiken.
När han sedan bad att få bli igenomsläppt över till andra sidan för att återvända blev det tvärstopp. Först skulle han betala 255 kronor! Och det vägrade han givetvis. Han var ju där på tjänsteuppdrag . Nej, här gällde inga undantag.
Fotografen kunde alltså inte åka vidare så han lämnade bilen och tog sig in till stan - för att gå över och lifta fanns det inget förbud mot.
Därefter gjorde han polisanmälan och nu ska åklagare utreda om Öresundsbrokonsortiet gjort sig skyldigt till egenmäktigt förfarande.
Samtidigt har Malmöpolisen begärt att få träffa ledningen för att diskutera hanteringen av felkörande bilister - som alltså utgör en stor trafikfara. Som vi ser det finns det givetvis ingen annan utväg än att Öresundsbrokonsortiet bjuder på felkörningarna.
AL

 Vilken förbrödring det blev:
Fullt poltiskt krig över bron

Öresundsbron skulle få det svenska
och danska folket att komma riktigt nära varandra. Gammal osämja och konkurrens skulle fösvinna, vi skulle bli som ett enda stort broderfolk.
Men icke. Nu är det fullt krig - på politiskt högsta nivå. Och det man kivas om är brotaxorna, eller rättare sagt, vem eller vilka som ska bestämma över dem.
Huvudpersonerna är den svenska näringsministern Björn Rosengren, den danske trafikministern Jacob Buksti och den svenske handelsministern Leif Pagrotsky.
Man kan säga att den sistnämnde inte har någonting att göra med den här frågan - men han har varit fräck nog att yttra sig mycket bestämt över att det är alldeles för dyrt att ta sig över bron. Och han är inte ens skåning.
I början försökte Rosengren tona ner handelsministerns påstående men denne ville inte ge med sig.
-Jag har rätt att yttra mig i en sådan här fråga både i egenskap av svensk regeringsmedlem och privatperson, sa Pagrotsky, ungefär. Mycket rakryggat.
Det fick den danske trafikministern Jacob Buksti att gå i taket. Och mycket riktigt var hans huvudsakliga argument att Pagrodsky inte hade med det här att göra och vänligen borde "hålla keft", eller vad det nu heter på danska.
Pagrotskys inhopp ledde faktiskt till att Öresundskonsortiet gjorde en attack mot sina priser. Man gav - och ger fortfarande från den 26 september 2000 - en rabatt på brobizzen (en elekotronisk apparat som lyfter bommarna när man närmar sig med den fastsatt på vindrutan) så resan över bron kostar 140 kronor i stället för oanständiga 255 kronor. Brobizzen gäller till årsskiftet.
Och detta fick Jacob Buksti att bli ännu argare med utfallet:
-Så det är svenska politiker som sätter priserna!
Och nu är Björn Rosengren argast av alla för han anser i sin tur att det är danskarna som gjort politik av brotaxorna och blandat sig i prissättningen (genom att vägra sänka priserna) därför att man inte vill få ner priserna på Stora Bältförbindelsen - och minskat kundunderlag på danska Scandlines färjor mellan Helsingör och Helsingborg. Danska staten planerar ju att sälja rederiet.
Rosengren skriver mycket ilsket - och lite kryptiskt - till sin danske partivän, eller möjligen f d vän:
-Från svensk sida är det viktigt att klargöra att taxorna ska sättas med utgångspunkt från de riktilinjer som framgår av avtalet och inte med andra utgångspunkter.
-Jag förutsätter att de danska styrelseledamöterna i Öresundsbrokonsortiet har samma oberoende ställning och beslutsbefogenheter som de svenska.
Björn Rosengren vill ha svar på om Jacob Buksti är av annan mening.
Buksti har hävdat att Rosengren sagt att han skulle sätta odågan Pagrotsky på plats men "det har jag inte haft anledning att göra", säger Rosengren. Det råder inga som helst motsättningar mellan honom och handelsministern.
Det andra goda det här kriget fört med sig, förutom rabatten, är att de danska kraven på att Barsebäck II ska stängas per omgående lugnat ner sig. Å andra sidan har faktiskt Rosengren varit över i Danmark och sagt att det blir en stängning 2003. Fan tro´t, inte dansken heller.
Trots bron har aldrig svenska och danska politiker inom socialdemokratin stått så långt ifrån varandra som nu. Eller kanske man ska säga, tack vare bron.

010608
Ett år med bron:
En fantastisk dröm begravdes i verkligheten
när bron invigdes
Ett år har gått. Ett år med en bro över Öresund. Något som många av oss drömt om - en drömbro.
Nu sträcker den ut sig där över sundet och förenar Sverige och Danmark. Eller åtminstone bildar en region.
Så var det i alla fall tänkt. Men hur har det blivit?
-Vi ska inte göra några utvärderingar så här tidigt, säger folklivsforskaren Orvar Löfgren - integrerad genom giftermål med en danska och boende i Lund.
-Alla har väntat intensivt; politiker, journalister, blivande pendlare... den här bron har byggts mer på förväntningar än av stål och betong.
-När bron öppnades för ett år sedan var det nästan som en begravningsritual. Drömbron begravdes.
Vad blev det då i stället? Jo, man tror att bron därute håller ihop en region, menar Löfgren i ett reportage för SVT.
-Man kan inte planera en region. En region skapas av folk. Så de som hoppas på en region får faktiskt ge sig till tåls. I den grå vardagen läggs den ena biten till den andra. Det tar tid.

Så någon region har vi inte fått ännu. Och inte en vinstgivande trafik. Trafikintensiteten ligger ungefär femtio procent under de första optimistiska kalkylerna. Just nu 6 000 - 8 000 fordon per dygn.
Det är prisets fel, säger många. Vi har tjatat om det i flera artiklar här på Leopold Report, och vi kommer väl att fortsätta med det tills något positivt händer.
Stefan Müchler på Sydsvenska Handelskammaren säger:
-I dag är det för dyrt. Det hämmar helt enkelt integrationsmöjligheterna.
Sven Landelius, vd för Öresundsbrokonsortiet säger:
-I år har vi budgeterat ett negativt rörelseresultat på 650 miljoner kronor. Vi tror att det vänder inom åtta till tio år och sedan kan vi börjar amortera.
Det sägs att bron ska vara betald 2030 - men det behövs nog en bra stor kristallkula för att kunna lita på en sådan spådom.

Malmös storbyggmästare och ägare av ishockeylaget MIF, Percy Nilsson, är brofantast. Givetvis. I en del intervjuer, som denna i SVT, framstår han inte bara som om han byggt bron utan som om det var hans egendom.
-Vi har mycket med det här att göra, säger han när han med TV-teamet glider ut på bron sin sin silverskimrande Merca av största formatet.
-Och se där... där kommer en PNB-bil... och en PNB-bil till. De jobbar här ute, säger han stolt.
PNB står för Percy Nilsson Byggnads AB.

Men jag tycker att han gärna få ta åt sig en stor del av äran. Percy har idéer, han kommer att se till att bron blir en succé, kanske fortare än vad Landelius tror. Hans företag har gjort massor med jobb på bron och jag är ganska säker på att när planerna drogs upp så fanns han med någonstans i bakgrunden.

Han vill bygga en egen stad där vid brofästet, och mitt i denna ett monument över sig själv, en jättelik arena som ska kunna användas till allt från Olympiska spel till Bruce Springsteen- konserter.
Han pekar på en karta över de blivande bostadsområdet.
-Man kan satsa hur mycket som helst här. Det kan kosta tio miljarder eller ännu mer beroende på vad man ska göra.

Här finns alltså inga gränser. Jo, kanske en. Förutsättningen för detta nya Malmö, eller Limhamn, om man så vill, är att hans norske kollega Arthur Buchhardt får bygga sitt jättehotell.
-Det ska byggas ihop med arenan, säger Percy. Omkring en miljard ska det visst kosta och 350 meter högt blir det, högst i Europa.
Nja, Percy är kanske lite för upptänd där framför TV-kameran. Men 325 m blir det, fyra meter högre än Eiffeltornet.
Och Buchardt i sin tur tänker inte sätta spaden i jorden förrän planerna för Citytunneln fastställts. Och att gräva en citytunnel genom Malmö är inte helt solklart. Det t o m talas om att det inte blir någon tunnel utan att tågtrafiken i stället får byggas ut på spåren runt Malmö.
Så, alltså: ingen Citytunnel så blir det inget storhotell så blir det ingen storarena och nytt bostadsområde. Godnatt Malmö och integrationen. Det är en himla tur att bron i alla fall är klar.

Så låt oss hoppas på att det ena projektet tvingar fram det andra. Och med två sådana här jätteanläggningar och ett exklusivt bostadsområde kan bron bli den stora succén. Men integrationen då?
-Jo, säger Percy, det tar fem till tio år sedan har Malmö och Köpenhamn växt ihop. Många danskar kommer att bo på den här sidan av bron och jobba i Danmark. I Köpenhamn finns inga nya bostäder, så det blir nog ganska bra det här.
Och när han ändå är i farten avslöjar han fler idéer.
-Jag skulle vilja flytta ut stranden vid Ribersborg, dika ut - det är ju långgrunt - och sedan bygga bostäder här.
Han sveper med ena handen över Malmös Copacabana och i svepet utplånar han hela den fantastiska fritidsverksamheten som bedrivs på det här området.
Aj, aj, aj Percy Nilsson. Rör du det här då blir det folktomt på MIF:s hemmamatcher!
Ingen integration ännu, alltså. Och den enda trafik som verkligen ökat under det här året är narkotikatrafiken.
Per Korsing, Tullverket:
-Narkotikasmugglingen har blivit värre än vi förväntade oss.

Låt oss vänta ännu ett år innan vi verkligen utvärderar bron. Studenter börjar pendla, företag flyttar över sundet, människor bosätter sig på en sida och jobbar på den andra, vi åker och handlar på andra sidan och tycker vi gjort bra affärer o s v.
Då, när detta verkligen slår igenom helt har bron sannolikt förenat - om inte Danmark och Sverige - så Själland och Skåne.

 Idealpriset är
80 kronor
Den som pendlar över Öresundsbron i dag betalar omkring 4 000 kronor i månaden. Det är en orimlig summa.
Nu har det gjorts flera analyser av detta med bropriser och handelskamrarna i Malmö och Köpenhamn har funnit att om man halverade pendlarpriset till 2 000 kronor i månaden så skulle det mer än dubbla pendlandet och öka inkomsterna totalt sett.
Så kan det alltså vara. Och när det gäller privatbilisterna som utan direkta rabatter betalar 255 kronor för en enkelresa så skulle hela situationen räddas genom att sänka detta till 80 kronor.

(Sedan detta skrevs har Öresundsbrokonsortiet startat en kampanj med rabatt på den sk brobizzen. Nu får man köpa en enkel resa med denna bizz för 140 kronor i stället för 255. Den gäller just nu från första oktober till sista december år 2000. Kanske kommer denna rabatt att förlängas eller t o m permanentas. )

Det är professor Åke E Andersson på Kungliga tekniska högskolan som står för slutsatsen att 80 kronor är idelpriset.
Han säger:
-Det här ideala priset är nästan så självklart att man blir förvånad över att de ansvariga inte kommit på det. Min misstanke är att det är det politiska spelet bakom brons tillkomst som lett fram till detta. Vore bron privatägd hade det redan skett en ändring.
På Öresundsbro Konsortiet förnekar man inte att priserna är för höga.
-Men vi måste ta hänsyn till att järnvägstrafiken inte får konkurrreras ut av biltrafiken, säger konsortiets vd Sven Landelius. Givetvis kommer det att bli någon form av justeringar framöver.
Han hänvisar till att de har varit dåliga på att föra ut budskapet om bonuspriser. Och det ska man satsa på nu.
Det ser i enkelhet ut så här. Reser man bara ett par gånger under ett halvår kostar enkel tur 255 kronor. Men reser man 5 - 24 gånger - man undrar vilka den siffran passar in på - så blir priset 140 kronor. Och reser man 25 gånger och uppåt blir priset 95 kronor. Det låter billigt men då är vi inne på pendlarpriset nära 4 000 kronor i månaden.
Kraftiga prissänkningar över hela linjen är enda möjligheten att rädda brotrafiken, det är exakt vad dessa analyser säger.
AL