LENA - KONTAKTEN PÅ
"ANDRA SIDAN"
Så här gör du för att nå henne enligt
FRIEDRICH JÜRGENSON
| Av Anders Leopold Hon hette Lena, Friedrich Jürgensons radiokontakt på andra sidan. Eller heter. För rimligen bör hon finnas där än i dag - redo att med sin viskande röst ge ett nyckelord till den som söker och är uppmärksam som bevis på att kontakt är etablerad. För er som är intresserade av att själva med hjälp av bandspelare söka kontakt med "andra sidan" (Jürgensons metod presenteras här intill) kan mycket väl Lena ha stor betydelse för ett lyckat resultat. Freiburg-universitetets chef, professor Hans Bender, hörde henne första gången hemma hos Jürgenson då de just diskuterade det märkliga i att det fanns en kontaktperson på andra sidan. -RASMUS, viskade hon mitt i deras samtal. Det var namnet på en av hans kvinnliga (!) medarbetare i Freiburg. Ett nyckelord riktat direkt till Bender - dessutom ett namn som Jürgenson inte hade någon kunskap om. |
 Foto: Jerry Windahl Om du kommer direkt till den här sidan ska du veta att den ingår i en sajt om paranormala fenomen på Leopold Report. Här finner du den märkliga berättelsen om konstnären Friedrich Jürgenson från Mölnbo i Sörmland som med sin bandspelare upprättade kontakt med "andra sidan", om TV-sjärnan Arne Weises chockartade kontakt med "anderösterna" - HÄR KAN DU HÖRA NÅGRA AV INSPELNINGARNA -och vetenskapsmännens experiment hemma hos FJ som var det avgörande beviset: rösterna är ett paranormalt fenomen. Det blev som han lovade, om detta nu ska tas för sanning: Friedrich kom med en hälsning på både dator och TV, samtidigt. Följ vår spännande serie om det okända bakom livets slut - ett evigt slut eller en annan livsdimension? |
DET SANNOLIKA: RÖSTERNA FINNS Ta det här som ett intressant experiment. Förvänta dig inte mer än det du möjligen själv vågar tro på. Vi som följde Friedrich genom åren och försökte hålla oss kallsinniga kom till en punkt: rösterna finns där. Det är ett fenomen. Något oerhört märkligt. Något som vi i vår upplysta tid borde ha funnit en förklaring till. Men det har vi inte. Kanske därför att vi i dag vet lika lite om livet och döden som de första människorna gjorde. Så steg ett för dig bör bli, liksom för de vetenskapsmän som följt fenomenet genom alla dessa år, att tro eller förkasta. Bevis får du inte - annat än för dig själv: en röst du med säkerhet kan identifiera, en röst från någon dig närstående som gått över till "andra sidan". Tekniken har gett oss bevis på ett paranormalt fenomen. Anders Leopold |
| I tidskriften "Zeitschrift für Parapsychologie
und Grentzgebiete der Psychologie", årgång 12 nr 4, skriver
Hans Bender: -Den här inspelningen (4 maj 1970 i Mölnbo) var för mig ett tydligt och klart bevis för att rösterna har ett paranormalt ursprung. Det avgörande var inte bara att detta var ett namn som just Bender kunde identifiera, utan också att RASMUS fanns på samtliga bandspelare som ingick i experimentet samt att den videofilmade oscillografen gett utslag. Bender förklarar i artikeln att den här kvinnan alltid överraskade folk när hon t ex i telefon mycket klart och tydligt sa sitt förnamn: Rasmus - egentligen ett mansnamn. INTE HELT ENSE Men deltagarna var inte ense om vad den blixtsnabbt inflätade viskningen sa. Jürgenson och doktor Jürgen Keil tolkade ordet som VON UNS. Först när ett taldiagram gjordes upp i Freiburg där varje vokal och konsonant registrerades kunde man avläsa den tolkning som Bender själv gjort. Rösten sa RASMUS. Direkt ur Friedrich Jürgensons originalhandlingar, som jag förfogar över och som aldrig tidigare publicerats, ska vi lära känna Lena. I samband med inspelningen med RASMUS kommenterar Hans Bender lätt upprymd Lenas viskande röst. HB: -När man hör en sådan röst från andra sidan kan man verkligen bli förälskad i den. FJ: - Kan man det? Ja, det tror jag också. För mig som följde Friedrich under så många år stod det klart att detta var hans stora kärlek. Något av den känslan fick tydligen också Bender sedan han hört ett stor antal av Friedrichs inspelningar av Lenas röst. HB: -Jag får den känslan när jag hör Lena. FJ: -Ja, det är en vacker röst. HB: -När jag hör en sådan röst så vill man verkligen lära känna kvinnan bakom den… även… på den andra sidan. FJ: -Ja, det förstår jag. HB: -Hm… hon är så vackert uttrycksfull. FJ: -Kolossalt! HB: Så vänlig, så känslofull. ÖNSKETÄNKANDE Rösterna via mikrofon eller radio är i de flesta fall otydliga och öppnar möjligheter till tolkningar som ligger nära önsketänkandet. Den som försöker sig på det här VILL gärna tolka det som sägs enligt sina egna önskemål. Svårigheten är alltså att vara objektiv och kanske stryka bort det som inte känns övertygande. Det här var precis vad som drabbade Friedrich när han började med sina inspelningar. Ingenting var så där solklart, han gick på ren känsla, en tro på att rösterna fanns där. Han hade ju faktiskt hört sin mors röst. Först var det alltså bara inspelningar via mikrofon. Men det som han uppfattade som meddelanden var väldigt kortfattat och obegripligt. Fanns det där ute i etern så borde radion vara ett lämpligt instrument, tänkte han. Han började söka sig fram och gjorde korta inspelningar som han med stort tålamod avlyssnade. LENAS KONTAKTANROP Jag har själv hört hans första radiokontakt många gånger. Vi testade med hjälp av Europafilms tekniska utrustning och den kvinnliga viskande rösten säger: LENA FARBROR PELLE KANNT NICH SELBER… DU WIRST SEHN… DU HÖRST DIE TOTE… Det är ingen idé att försöka översätta eller stava rätt. Men "farbror Pelle" blev ett av Lenas många kontaktanrop till Friedrich. Då visste han inte vem Lena var, bara ett namn han kunde identifiera. Men det räckte för att få honom att arbeta vidare med radion. Och här följer nu exempel på Friedrich första umgänge med den kvinna "i de dödas rike" som han inte bara förälskade sig i utan också fullt och fast litade på. (I fet text läser du Friedrich egna ord direkt ur hans protokoll - rösterna återges i versaler och min text som ovan.) I början använde sig Friedrich (i fortsättningen FJ) av både radio och mikrofon kopplade till samma bandspelare. Tekniken funkade dåligt på grund av störningar både från radion och i rummet. Lena har återkommit och hennes korta meddelande via mikrofon gör att FJ övertygas om att hon är en sorts kontaktperson. Detta är hans egen kommentar till dett första mötet när han gått över till enbart radio/bandspelare. Det här är min första inspelning medveten om Lenas roll. Jag är ändå irriterad över att det hörs så dåligt, jag är inte tränad att lyssna ännu. Men jag förstår svårigheterna. Det är också första tydliga framträdandet av Lena. Jag har upptäckt att meddelandena går fram lättare på radio än via mikrofon. Lena tycks vara glad över att jag har förstått detta. Meddelandet kan tolkas på många olika sätt. FJ:s tolkning följer här under. Men detta är hans egen avskrift från inspelningen. FJ i mikrofon, radion avstängd: Om jag bara kunde höra vad ni säger. Det är synd att senare när jag spelar upp så är det så lågt att det inte hörs någonting. Kan ni inte tala högre? Nej? Nå ja, jag förstår att det är svårt. Men kan ni bara säga om det lönar sig att försöka så här så ska jag fortsätta. FJ kopplar på radion. Inkopplingsknäpp, paus och kvinnlig viskning: BAMBINA ARRIVA ARRIVA… HORCH DIE RADIO… kort paus… VIEL MEHR REINKOMMEN WAHRSCHEINLICH… kort paus… IHR HABT DOVINO… störande röster från radiostation… MEN KÖR INTE RUSSISCH MEIN MAKE KAPUT. (En möjlig svensk översättning: Barnet kommer, kommer…lyssna på radio… mycket mera kommer antagligen (sannolikt) in… ni har gissat… men kör inte på ryska min make kaput (förstörd)). Så här tolkade FJ det: BARNET KOMMER tror jag symboliserar att den nya vägen är hittad. KÖR INTE RUSSISCH (på ryska) tolkar jag som att jag inte ska söka på de ryska vågorna, vilket jag gjorde i början. MEIN MAKE KAPUT syftar till Lenas make som dog i en bilolycka, något som jag senare fått veta. Av detta meddelande lärde sig FJ att söka på radion mellan radio Wien och Moskva på mellanvågsbandet, vilket beskrivs härintill. Lena fanns/finns på radion. Några enstaka gånger dök hon upp direkt genom mikronfoninspelningar. En gång under märkliga tekniska former - jag fanns där själv som öronvittne. FJ: -Ibland har jag gjort så, tidigare när jag var mycket osäker… jag gick så fram förstår du och viskade så lite grann för att höra senare röster på andra sidan om det kommer in något. FJ demonstrerade viskande in i mikrofonen. Men nu måste jag säga något helt annat… kan du svara oss omdet kommer in något i kväll på bandet genom radio kanske? Bandet spelades in på den hastighet som hade beteckningen 7 1/2. Vid avlyssningen bromsade han ner hastigheten till 3 l/2. FJ:s viskning är långsam och svepande och svårtydbar. När han sagt "kommer något in" bryter Lenas röst fram i sin viskning men klar och tydlig JAG TALA APPARAT. FJ:s kommentar: Jag känner mycket väl igen Lenas viskning och hon kommer alltså in när jag ber henne. Hon ger också direkt svar på frågan. Hon syftar på att hon har lättare att nå kontakt med mig via radioapparaten. Under det 20-tal år jag kände Friedrich gjorde vi givetvis en mängd inspelningar tillsammans. Jag kanske var en besvärlig lyssnare, "en journalist som alltid måste tvivla", som Friedrich sa, för många gånger hörde jag inte något förrän han talade om vad jag skulle höra. Men det fanns tillfällen som blev mycket personliga där mitt namn nämndes som nyckelord. En gång fick musiken den rollen. Jag, min hustru och våra två döttrar spelade piano på olika nivåer. Vi hade bestämt oss för att lära oss Beethovens Månskenssonaten. Det gick ganska bra för mig, tyckte jag. Den kvällen hos Friedrich hördes i radioinspelningen en röst som vid två tillfällen i en sorts störningsvågdal i ett troligen italienskt radioprogram ropade fram mitt familjenamn ELMQUIST. Ett ganska säkert nyckelord. Jag hörde det själv utan Friedrich påverkan. Men det var inte det avgörande. Plötsligt helt omotiverat, i all fall i det italienska radioprogrammet, tonades Beethovens Månskenssonaten fram under cirka en minut. Man är inte mer än levande människa, nackhåren reste sig. Nu ska du härintill ta del av en kortfattad beskrivning av hur man söker kontakt enligt Friedrich eget recept. Vad kan jag göra annat än önska lycka till! FORTS |
** KONTAKT MED MIKROFON** Det här är egentligen inte på något sätt komplicerat. Du ställer upp en bandspelare med mikrofon framför dig. Det går bra med vanlig kassettbandspelare. Är ni flera personer krävs en viss diciplin - prata inte gärna i mun på varandra. Tala lugnt, lämna pauser - en sorts inbjudan till den eller de som möjligen ska kontakt er. För Friedrich Jürgenson fanns något som han kallade modulationsfenomen. Det innebar att vissa ljud i rummet kunde användas som en sorts bärvåg för rösterna att nå fram till den primitiva elektronik som en bandspelare ändå är. Ibland lät han iscensätta dem. De som spelat in röster direkt genom mikrofon har t ex överraskats av att knastrandet från en brasa tonat över i en röst som kunnat identifieras. Man ligger här så nära suggestion man kan komma. Men det finns där på bandet, det kan spelas upp flera gånger. Testa med en utomstående som helt enkelt, utan att veta något om förutsättningarna, får tolka vad som hörs. Bli inte besviken om kommentaren helt lakoniskt blir: Det låter som knastrandet från en brasa. Röster anses ha kommit in - nå, jag har väl själv ett antal mycket märkliga exempel som jag inte går in på här - genom att någon t ex prasslat med en tändsticksask och tänt en cigarrett. Om det samtidigt pågår ett samtal mellan en eller flera personer uppfattas det normalt bara som en störning. Och kan så vara. Men en vaksam avlyssning kan bjuda på överraskningar. Spela in korta sekvenser. Högst fem minuter i taget. Avlyssna helst med hörlurar. Det är avlyssningen som är viktig. Du kommer aldrig att höra några röster i rummet - det är först när du lyssnar på bandet som de förhoppningsvis dyker upp. Plötsligt ändras ett tonfall hos någon levande deltagare, ett svagt sus tonar bort rösten och den får en annan klang, det han/hon sa har plötsligt en helt annan betydelse - kanske rent av uttalas på ett främmande språk. I Freiburguniversitetets stora experiment hemma hos Jürgenson var tystnaden under en minut kanske det mest effektiva (Stop us you like... one pause). Men det häpnadsväckande var att deltagarna under flera dagars tester använt sig av ett enda språk - tyska. Paus-rösten hade därtill amerikansk accent. ****KONTAKT VIA RADIO**** Det här är lite mer komplicerat. Men medan mikronfoninspelningar nästan alltid innehåller korta inpass kan en inspelning via radio ge längre budskap t ex i form av monologer. Det här låter ju snurrigt men när van Gogh eller Hitler eller några av de andra som skapat sig en ny tillvaro på "andra sidan" hör av sig är de ganska pratsamma - allt enligt Jürgensons uppmärksammade inspelningar och tolkningar. Här tar vi det lugnt och konstaterar följande: Språkkunskaper är en fördel. Engelska och tyska och gärna italienska kan öppna vissa dörrar. Men blandspråket polyglott ligger inte långt borta från esperanto. En röra av språk i en enda mening kan ändå ge en begriplig tolkning. Och i Friedrich fall, och alla andra som sysslar med det här, väger röstidentifikationen över. Man känner igen uttal, timbre, formuleringar och - inte minst - något nyckelord. Tekniskt sett går det till så här: Det är mellanvåg som gäller. Gå fram till 1400 kHz. Jag satt många stunder tillsammans med Friedrich och sökte här men det fanns en mängd hinder för kontakt: sol på dagen som hade besvärande påverkan, måne på kvällen som just då styrde undan alla tänkbara kontakter, atomosfäriska störningar kallades det kanske i ett enda ord. Dock hittade han en väg som gav resultat. Kring 1400 kHz finns en ibland mycket tydlig station, Wien. Ibland går den inte att få in, då kan man lika gärna ägna sig åt annat. Men när sändningen från Wien funkar då är vägen möjligen öppen. Gå nu ytterst sakta uppåt - åt höger. Har du hörlurar på dig är det lättare att så småningom identifiera alla störande stationer. Vad ska man då lyssna på? Någonstans mellan alla sändningar finns ett "mellanrum". Oftast hör du en kalibrerande ton som sakta sjunker ner mot nästan tystnad. Du är då nere i en vågdal där du gärna kan hålla dig kvar en stund. Till skillnad mot med mikrofon kan man enligt Friedrich faktiskt höra förändringar i röster och sånger direkt genom hörlurarna. Men det är först vid avlyssning det framkommer som tydligast. Ta nu detta med en nypa salt. Det här bygger på Jürgensons tolkningar. Man måste vara superlyhörd, man måste antagligen tro mycket starkt, ha förväntningar på att "just jag" har förmågan att få kontakt. Det är inget negativt. Jag tror det är en förutsättning. Du kan under en hel livstid höra underliga sändningar på radio men ändå inte begripa att det finns ett obekant budskap bakom dessa. Finns då Lena där? Mellan vissa stationer hörs den bekanta radiostörningen som en viskning. Kan väl inte återges i skrift men något i stil med "swisch-swisch"... Det var där viskningen hos Jürgenson med flera omtolkades till en kvinnlig stämma som gav någon form av besked: TA KONTAKT.. WIR VÄNTAR AM ABEND UM NEUN... AM ABEND RADIO HÖREN... För Friedrich och den kritiske vetenskapsmannen Hans Bender var detta faktiskt Lena. Någonstans på vägen mellan 1400 till en italiensk station på cirka 1550 kan det hända - du får en kontakt. Gå långsamt, avlyssna efter högst fem minuter. När du tror att det är så - när du tror dig höra något annat än det som verkligen sändes ut från någon radiostation här på jorden eller från en annan livsdimension - så finns det på bandet. På detta kan du basera vilken tro som passar dig. Men effektivast av allt, om du verkligen vill nå så nära sanningen som möjligt: låt en utomstående lyssna. Gång på gång. Var sedan helt öppen för den tolkning du får. Det är först när två iakttagare fristående från varandra gör samma identifikation som vi har en chans att närma oss sanningen. Fram dit är allt en enda trosfråga. Anders Leopold |