Ett verk av diktaturers
kreatur och satans mördare

(Leopold Report - uppdaterad 080317) Den 28 februari 2008 var det 22 år sedan Sveriges statsminister Olof Palme, tillika fredsmäklare i kriget Iran-Irak, sköts ner på öppen gata i centrala Stockholm.
Chockad men med alla taggar ute inledde jag redan dagen efter en journalistisk verksamhet helt inriktad på att söka svar på frågorna: Varför? Och givetvis: Vem eller vilka?
Jag var då reporter på Expressen sedan 11 år efter 13 år på Aftonbladet.
Ett skäl till min starka reaktion var inte bara delaktighet i den nationella chocken över att vår statsminister mördats mitt ute på stan i Stockholm - utan den omedelbara hämndkänslan att vilja slå tillbaka mot de skurkar som berövat oss en människa som jag anser hade både styrkan och hjärtat att bidra till en bättre värld.
Nu anklagar jag i min nya bok Det svenska trädet skall fällas med stöd av chilenska vittnesmål RT för mordet på Olof Palme i korsningen Sveavägen-Tunnelgatan den 28 februari 1986.
RT var militant ledare för den fascistiska nationalistfronten "Patria y Libertad" (PYL) som mördade den folkvalde presidenten Salvador Allende och flera av hans medarbetare. Han hade stort inflytande i den blodbesudlade säkerhetstjänsten DINA som med tortyr och mord under flera år terroriserade det chilenska folket. Läs mer här om bakgrunden. ...................................................

Olof Palme och Anders Leopold
Foto: Per Lindström

Trots att jag inte var politisk journalist - eller rättare: trots att jag var journalist - hade vi privat blivit vänner och träffades när tillfälle gavs över ett glas konjak. Jag kände mig hedrad av att vara en av de journalister som fanns i den grå zonen kring Palme och som han öppet kunde föra ett resonemang med utan att riskera att dagen efter få läsa om det på en kvällstidnings löpsedel. Detta bidrog också till att förstärka den ilska och bitterhet jag kände och fortfarande känner över att maktgalna män gavs möjlighet att tysta en man som med demokratiska medel bekämpade "dessa diktaturers kreatur och satans mördare" - för att använda Olof Palmes egna ord. För så här är det - det är min absoluta övertygelse efter att i 22 år på olika sätt aktivt grävt kring mordet och följt utredningen:

Olof Palme mördades därför att han avsåg att inför sin uppdragsgivare FN avslöja USA:s drog- och vapenhandel med Iran - det som blev den s k Iran-Contras-affären. Sannolikt fick han vetskap om den amerikanska säkerhetstjänsten CIA:s smutsiga hantering sedan han vägrat att låta USA få använda den svenska vapentillverkaren Bofors legala vapenrout. Attentatet i Stockholm möjliggjordes genom ett samarbete mellan maktgalna ledare för världens största "demokrati" USA och de båda fasciststaterna Chile och Sydafrika. Motivbilden förstärks av att Palme var en högröstad auktoritet inom världspolitiken när det gällde att fördöma Pinochets blodbesudlade militärdiktatur och Sydafrikas lika blodiga apartheidpolitik. Men för att förstå detta scenario till mordet på Olof Palme måste man se det ur två perspektiv:1) Ordern att neutralisera Palme, planeringen av attentatet och männen bakom detta. 2) Skotten i hörnet Sveavägen - Tunnelgatan den 28 februari 1986 med en eller flera gärningsmän.

1)
Om USA:s drog- och vapenhandel avslöjats av Palme i FN kring årsskiftet 1985 -86- egentligen ett självständigt illegalt agerande av CIA under chefen William Casey och vicepresident George Bush - hade denna monumentala världsskandal inte bara sänkt Reagan-administrationen utan också satt stopp för Irans s k heliga krig och gett segern till Irak och Saddam Hussein.
Det går att förstärka motivbilden ytterligare - men visst räcker det här. Olof Palme måste till varje pris bort - och vi vet i dag att när han väl undanröjts tilltog de illegala vapenaffärerna med Iran. Iranierna betalade bl a i droger som sedan via CIA:s spindelnät såldes till ungdomar i USA. Pengarna som kom från knark- och vapenförsäljningen användes bl a för att beväpna Contras-rebellerna i deras kamp mot Sandinist -
kommunisterna för att ta tillbaka Nicaragua. Allt ekonomiskt och militärt stöd till Contras hade förbjudits av kongressen och då gick man den här omvägen. Skälet till att vapenhandeln fortsatte sedan gisslan släppts när Ronad Reagan installerades i januari 1981 var ren utpressning från de muslimska extremiströrelserna. USA hade gått i en fälla. Ett avslöjande hade krossat Reagan-administrationen. Nu fick man betala - och FN:s fredsmäklare Olof Palme utgjorde ett starkt hot.

I sin iver att legalisera de olagliga vapenleveranserna tog den drivande kraften bakom den illegala verksamheten, Oliver North, enligt bl a ett mycket trovärdigt CIA-vittne, Gene Tatum, kontakt med Sveriges statsminister Olof Palme med en begäran att få tillgång till boforsrouterna och därmed de s k användarcertifikaten. Bofors använde sig också av en illegal väg som stoppats av Palme. Men North begick misstaget att tro att den svenska regeringen var helt införstådd med Bofors agerande, både legalt och illegalt.
När Palme, enligt Tatum, fick frågan sade han inte bara nej utan meddelade att han skulle avlägga en rapport till sin uppdragsgivare, FN.

A.
Hör Tatum säga detta i en radiointervju i Los Angeles den 14 juli 1997

När avslöjandet kom först hösten 1986, ett drygt halvår efter mordet på Palme, hade Reagan-administrationen redan fällt ut sina fallskärmar och vidtagit lämpliga åtgärder. Många av de som skulle kunna ha vittnat i det som sedan blev Iran-Contras-affären (Irangate) - inte minst Olof Palme - hade drabbats av trafikolyckor, flyghaveri, "hjärtinfarkt" eller begått "självmord".
Om allt detta finns praktiskt taget ingenting i Palmeutredningen.
Landshövding Lars-Eric Ericsson, som tog över Granskningskommissionen efter exhövdingen Sigvard Marjasin, framförde skarp kritik mot Palmeutredningen när betänkandet lades fram 1999:
-Det finns internationella spår som aldrig har utretts ordentligt. Bl a vapenhandeln och Bofors affärer och Palmes roll som medlare i kriget Iran-Irak. Det är förvånande att arbete inom rättsväsendet kan bedrivas på det här sättet särskilt när det gäller mordet på Sveriges statsminister.

2)
När det gäller skotten på Sveavägen finns det en polisiär utredning - som väl i det närmaste har upphört. Kritiken mot denna under de snart 21 år som gått har varit massiv. Det lönar sig inte längre för journalister att ställa frågor till de ansvariga - de påstår att det pågår en mordutredning och därför kan de inte göra några kommentarer.
I dag vet vi att haveriet i huvudsak berodde på att utredningen koncentrerades på Christer Pettersson. Det har överskuggat allt. Man har knappt höjt blicken över ankdammens horisont för att försöka se om scenariot för attentatet möjligen kom utanför detta lands gränser - liksom mördaren.
Ett internationellt scenario fanns med i början av utredningen men krossades fullkomligt när Säpo och spaningsledningen under Hans Holmér gjort två professionella mördare - R T och hans kumpan i DINA, Michael Townley - till en och samma person och konstaterat att "han" inte fanns i Stockholm när Palme mördades.
Jag fann denna häpnadsväckande uppgift i Granskningskommissionens rapport och man kan säga att där stängdes dörren till det s k internationella scenariot. Du kan läsa mer om denna supertavla på
B
www.leopoldreport.com/Prona.html

I rapporten kunde man finna åtskilligt som inte heller uppmärksammats av den Christer Pettersson-förblindade kvällpressen. Det fanns en dörr som dåvarande spaningschefen Ingemar Krusell försökte öppna. Han ville skicka ett antal frågor till Sveriges ambassadör i Washington för att få en bild av CIA:s inställning till Olof Palme vid tiden för mordet. Många har hävdat - inte minst min kollega Gunnar Wall i sin bok Mörkläggning - Statsmakten och Palmemordet - att Palmes kollegor och kompisar i regeringen mörklade delar av utredningen "för att vi inte skulle stöta oss med främmande makt". D v s USA. I olika sammanhang har givetvis detta förnekats från alla håll. Men jag fann beviset.
Av Granskningskomissionens rapport framgick det att kabinettssekretare Pierre Schori stoppade Krusells och Palmespanarnas önskan att få veta mer om CIA!
Schori fick Säpo-chefen Sune Sandström att undanröja biträdande spaningschefen Ingemar Krusells skrivelse till UD.
-Det här var för känsligt. Vi blev överkörda, sa Ingemar Krusell till Leopold Report. När jag frågade Sandström om min skrivelse möttes jag av ett hånskratt.
Från denna stund lämnades CIA helt utanför Palmeutredningen.
Läs mer om detta på
C
www.leopoldreport.com/Pierre.html

Det tredje makalösa snedsprånget som bidrog till att få Palmeutredningen att falla sönder och samman svarade dåvarande spaningsledaren Hans Ölvebro för.
Han och några kollegor besökte FBI i USA för att framställa en s k gärningsmannaprofil. För att experterna skulle kunna komponera den krävdes korrekt information om Palmes situation. Det häpnadsväckande var att Ölvebro helt missledde FBI:s experter med att konstatera att det inte fanns någon uttalad hotbild mot Palme vid tiden för mordet. Senare fastslog en av experterna, Robert Ressler, att informationen de fick var anpassad till en ensam missanpassad gärningsman. En Christer Pettersson alltså.
Profilexperten Gregg McCrary sa i in intervju med TV:s Lars Borgnäs om sitt inledande samtal med de svenska besökarna från Palmegruppen:
-Ja, de sa att det inte pågått något som var politiskt kontroversiellt just då. Det skapade en plattform för vår bedömning att det då i stället rörde sig om en ensam gärningsman, en mentalt störd enstöring.

Så spräckte Ölvebro det som kanske kunde ha lett fram till spaningsarbete på det internationella planet. Hans bedömning och information var ju sanslös. Förutom det jag nämnt om huvudmotivet ovan kan tilläggas:
* Palmehatet var väl utvecklat vid den här tiden med flera extremgrupper i Sverige som en gång för alla ville ha bort Palme.
* Palme skulle besöka Sovjet i april. Det om något kan ha fått sinnet att rinna över hos någon av dessa personer.
* En grupp sjöofficerare protesterade offentligt mycket skarpt mot att Palme "försvarade" Sovjets u-båtskränkningar (vilket kunde ha fått en av dem att dra tjänstevapnet).
* Medlaruppdraget Iran-Irak var inne i ett mycket känsligt läge och Palme hade stoppat en eller flera av Bofors illegala vapenleveranser med Iran som slutstation.
* En månad före mordet uppsöktes Palme i Stockholm av Gabriel Valdes, den chilenska oppositionens ledare mot juntan. Samtalet gällde det förestående parlamentarikermötet i Chile, första steget mot demokrati. Palme var i högsta grad involverad i propagandan mot Pinochet och dennes bödlar. Hans stod också under dödshot av den chilenska juntan sedan 1976
D
www.leopoldreport.com/FN.html
* Veckan före mordet deltog Palme i ett möte i Folkets hus i Stockholm tillsammans med ANC-ledaren Oliver Tambo där han i skarpa ordalag fördömde den sydafrikanska apartheidregimen. Enligt Säpo fanns det sydafrikanska agenter bland åhörarna. Vittnen uppgav att man bland andra sett den ökände sydafrikanske attentatsmannen Craig Williamson som senare också utpekats som en av männen bakom mordet på Palme. Och om tidpunkterna för de två chilenska yrkesmördarna Thieme och Izquierdos förflyttning från Bonn till Stockholm stämmer - och det finns ingen anledning att misstro de chilenska vittnesmålen - så befann de sig i Stockholm vid detta tillfälle, veckan före mordet.
Listan kan göras betydligt längre.
GMP (gärningsmannaprofilen) har i sig ett värde, konstaterade Granskningskommissionen, men eftersom förutsättningarna var felaktiga kan den inte säga något om motivet eller en eventuell konspiration som låg bakom den ensamme galningen.

Christer Pettersson hade inget med mordet på Olof Palme att göra, det är min slutsats. Han hade inte något rimligt motiv att mörda Palme och enligt de trovärdigaste och tidigaste vittnesmålen var han inte ens på mordplatsen.
I kriminalfall som drar ut på tiden måste man ständigt återgå till de första vittnesmålen. Gör man detta finner man att tio av tolv vittnen har gett ett ganska överensstämmande och övertygande signalement på mördarens klädsel. Inte i något fall stämmer den in på Petterssons denna kväll. Den enda som haft avvikande bild av mördaren är den vid mordtillfället svårt chockade Lisbet Palme. Och den person som hon sett, iklädd en typ av täckjacka som också Pettersson bar den här kvällen, var sannolikt vittnet Anders Björkman som gick ett tiotal meter bakom makarna Palme när skotten avlossades.

E

www.leopoldreport.com/vittnen.html

Vittnespsykologen Astrid Holgersson fann - liksom juristerna i hovrätten som ju friade Pettersson sedan han fått en livstidsdom av tingsrätten - att Lisbet Palme praktiskt taget inte sett någonting. På mordplatsen infann sig snabbt vittnen och poliser som talade om en mycket svårt chockad person. Men efter en tid växte hennes minnesbilder fram. Inte minst under stark yttre påverkan och till slut formades också bilden av Pettersson: "man vet väl hur en alkoholist ser ut". Som hon sa vid konfrontationen och utpekandet av Pettersson sedan palmeåklagaren Jörgen Almblad helt regelvidrigt informerat henne om att den anhållne och misstänkte gärningsmannen var en alkoholist och välkänd A-lagare. Bland konfrontationsgruppens tolv agerande rådde det ingen tvekan om

F
vem som var alkoholisten.

Hur var det då med den s k 33-åringen, Victor Gunnarsson? Hans klädsel denna kväll stämde in på de tio vittnesmålen - speciellt den knälånga rocken - han befann sig i området och talade nedsättande om Palme, han har utpekats av flera personer under det som kanske var hans flyktväg. Vid husrannsakan när han anhölls beslagtogs en rad indicier mot honom kopplade till Palme.
Tillsammans med hans förhörsledare Börje Wingren skrev jag boken Han sköt Olof Palme. Wingren tog med sig utredningsmaterialet när han lämnade Palmegruppen sedan Gunnarsson släppts - han satt anhållen i två veckor. Det var för övrigt i det här materialet jag fann det chilenska vittnesmålet mot Roberto Thieme och Julio Izquierdo.

Vi ägnade ett år åt det hemligstämplade materialet, vittnesförhör och bandade förhör med Gunnarsson då hans advokat Gunnar Falk var närvarande.
Wingren hade många fiender och det gick rykten om att han tidigare förfalskat bevis för att sätta dit en brottsling. Nu menade man att han skulle göra samma sak med 33-åringen. Det var ingenting annat än lögner och förtal. Från början utspridda av chefsåklagare K G Svensson. När ryktena gick om Wingren var jag den ende journalisten som - för Expressens räkning - tog kontakt med honom och fick se dokumentationer på att det var lögn.

Tidningen Arbetarbladet i Gävle har fört förtalet vidare och fått böta 30 000 kronor. Aftonbladet har dömts för förtal i hovrätten men något skadestånd har inte betalats ut. På grund av sjukdom har inte Wingren kunna fukkfölja sin talan mot de finska bröderna Poutiainen som i sin bok Inuti labyrinten tar heder och ära av Wingren. De s k forskarna har enbart gått på osanna rykten och inte ens besvärat sig med att ta kontakt med Wingren. Deras kapitel om Wingren är ett förtal av den värsta sorten och det är ofattbart att två personer som utger sig för att vara seriösa forskare tar så löst på sitt källmaterial.

När det gäller Victor Gunnarsson är Wingren helt övertygad om att denne sköt Olof Palme. Jag anser numera, liksom en gång mordkommissionens chef Arne Irvell och chefsåklagare Anders Helin, att han i alla fall var klart inblandad. Det har i de tidigare vittnesmålen antytts att det fanns en person till vid mordplatsen, lite längre in på Tunnelgatan. Det kan ha varit Gunnarsson som rundat kvarteret sedan han sett att Palme gick "åt fel håll". Hans lokalkännedom var omvittnad och han räknade kanske med att se Palme i hörnet Tunnelgatan-Sveavägen. Sannolikt för att med walkie talkie informera vidare om dennes förflyttning - eller för att med ett tilldelat vapen fullfölja det han trodde var hans uppdrag. Efter de två skotten har han störtat in i mörkret på Tunnelgatan och enligt vittnesmål pekar allt på att det var hans som kom uppför trapporna, med den knälånga rocken uppknäppt samtidigt som han stoppade ner något i en axelremsväska. Ett vapen eller en walkie talkie. Ingenstans i Palmeutredningen nämnas att mördaren kan ha försvunnit en annan väg: nämligen till höger på Luntmakargatan. Det är mycket troligt, för att inte säga logiskt, att en chilensk yrkesmördare utan lokalkännedom vek av vid första bästa tvärgata för att komma undan. Där kunde han också lugnt förvinna - ut ur handlingen.

Två trovärdiga vittnen har var för sig berättat att 33-åringen i USA för dem skrytsamt erkänt att han mördade Olof Palme. Kort efteråt mördades han själv. Uppseendeväckande uppgifter som ingen enda svensk tidning grävt i eller informerat sina läsare om.

G

www.leopoldreport.com/LRsajt25.html

Victor Gunnarsson var sannolikt det man i dag kallar för en Patsy, den lägst stående men oerhört viktiga deltagaren i det terroristkomplex som i dag i USA efter 11 september-attacken 2001 av journalister, författare och forskare fått beteckningen State-sponsored terrorism - som väl kan översättas som statligt understödd terrorism. Jag tänker uppehålla mig vid det en stund för det stämmer in på mordet på Olof Palme.

Journalisten och författaren Webster Griffin Tarpley har skrivt en av de mest uppmärksammade böckerna i USA om 9/11 med titeln 9/11 Synthetic terror made in USA" (utkom 2006). Han och de många kritikerna mot den officiella 9/11-kommissionen fastslår utan tvekan att al Qaidas attack mot de två WTC-skraporna och Pentagon den 11 september 2001 omöjligt kunde ha genomförts utan aktivt samarbete med element inom CIA, Pentagon och Bush administrationen - personer som bildat ett invisible government (en osynlig regering).

State-sponsored terrorism är tillämplig på mordet på FN:s fredsmäklare och Sveriges statsminister Olof Palme den 28 februari 1986.

Webster Tarpley:
"State sponsord terrorism kan ha ett stort antal mål. Några av dem är riktade mot politiska och ekonomiska ledare i världen. Om detta ska lyckas utan att världen i övrigt får upp ögonen så hänger det först på att skapa en eller flera grupper scapegoats (syndabockar) som drar till sig uppmärksamheten.

När Lee Harvey Oswald i november 1963 fortfarande var i livet som misstänkt för mordet på president John F Kennedy skapade han begreppet: "I´m just a patsy".
"Jag var bara en idiot som utnyttjades av en maktgrupp utan att själv förstå det."
Han var en bricka i det stora politiska spelet och förblev en patsy som kunde ha avslöjat mycket om han ställts inför rätta - därför tystades han.

Under de två veckor som den amerikaniserade Victor Gunnarsson, "Vic Gunnison m m", satt anhållen misstänkt för att ha mördat Olof Palme och släpptes utan häktningsförhandling vilket normalt en ficktjuv kan ställas inför - använde han sig i pressen just av uttrycket "Jag är en scapegoat!" syndabock. Han fick under obegripliga omständigheter uppehållstillstånd i USA men började bli pratsam om sin roll i mordet på Sveriges statsminister.

Kanske var han bara ett redskap som i slutänden skulle bli en scapegoat (syndabock) när ridåerna drogs ner och desinformationen tog fart. Kanske var de två chilenarna hans back up men fann anledninmg att själva ingripa då scenariot ändrades - Palmes oväntade promenad "åt fel håll".

33-åringen mördades sedan han bosatt sig i Salisbury, North Carolina, och det som såg ut att vara ett svartsjukedrama har nu tagit en annan vändning. De som kände 33-åringen hävdar att mordet måste ha något med Palmemordet att göra.
Jag har under drygt ett år fått tillgång till allt väsentligt utredningsmaterial och rättegångshandlingar under personlig löpande kontakt med den man som dömdes för mordet, polismannen L C Underwood. Dessutom med hans nuvarande advokater och den organisation i Salisbury som arbetar för att han ska få resning i den federala högsta domstolen, North Carolina Center for Actual Innocence.
Jag är efter detta fullständigt övertygad om att Underwood är oskyldig till mordet på Victor Gunnarsson.
Av den anledningen har jag både på engelska och svenska gått ut med en appell till tolv amerikanska tidningar att gräva i fallet Underwood. Denna uppmaning innehåller en del avgörande fakta kring den skandalösa polisutredning som ledde till att en oskyldig man dömdes till livstid plus 40 år i fängelse.

Det material jag haft tillgång till ligger nu i den federala högsta domstolen för behandling. Det är min förhoppning att amerikanska media uppmärksammar det justitiemord som begåtts och bidrar till att Underwood får en ny rättegång.

Om Underwood frias höjs temperaturen högst väsentligt när det gäller mordet på den man som en gång anhölls som misstänkt gärningsman i mordet på Olof Palme. Han hade börjat tala vitt och brett om mordet på Sveriges statsminister och han mördades i USA kort efter att han hotat med en förtalsrättegång mot mig, Wingren och Tidens förlag. Då inställer sig frågan som Palmespanarna också har anledning att ställa sig: Blev Victor Gunnarsson tystad på grund av sina kunskaper om mordet på Olof Palme? Och i så fall av vem eller vilka?

DNA-spår på Olof Palmes rock kan inte lösa mordgåtan (Leopold Report 060221) Det säger spaningsledaren Stig Edqvist. Än en gång publicerade svenska media okontrollerade uppgifter som invaggar allmänheten i tron att Palmemordet är på väg mot en lösning. Redan för två år sedan avfärdades möjligheten att avslöja mördaren genom DNA-spår på Olof Palmes rock - där mördaren enligt vittnen tog tag i vänstra axeln innan han sköt. Ändå fick i går uppgiften stor spridning, på både löpsedlar och i televisionen. -Kläderna ligger nerfrysta och befinner sig inte alls på brittisk DNA-analys som vissa tidningar påstår, säger Edqvist till Svenska Dagbladet. För två år sedan var brittiska experter på besök i Sverige för att se om det var möjligt att göra en DNA-analys på det ställe där mördaren uppges ha tagit tag i Palme. Men fram till dess hade så många personer lämnat spår på rocken att en DNA-analys vore meningslös. Dessutom kunde man utgå ifrån att mördaren denna kalla natt och av säkerhetsskäl med största sannolikhet använde handskar. AL

På "sammandraget" får du en samlad bild av Palmematerialet på Leopold Report

Åter till förstasidan