(Leopold Report 100201) Ovanstående citat är
hämtade ur den sydafrikanska apartheidregimens militära underrättelsetjänsts
topphemliga rapport den 15 oktober 1985.
Den sydafrikanske journalisten De Wet Potgieter säger till Leopold
Report:
-Dokumenten är äkta och förvaras nu i South African History
Archives in Wits University in Johannesburg.
-Dessa och flera andra dokument visar att apartheidregimen låg bakom
mordet på er statsminister Olof Palme.
Och det var svenskar som gav den sydafrikanska militära underrättelsetjänsten
(MI) information som möjliggjorde attentatet.
I MI:s dokument kallas de:
"THE UPPSALA GROUP".
Potgieter har i sin bok Total Onslaught - apartheid´s dirty
tricks exposed grävt sig in i apartheidregimens vidrigheter. Boken
kom ut 2007 på afrikaans och översattes till engelska 2008. Tre
kapitel handlar om mordet på Olof Palme.
Potgieter:
-Min avsikt var att berätta om och avslöja den mest avskyvärda
tiden i Sydafrikas historia. Jag kände till att PW Botha och hans hejdukar
tidigare vid flera tillfällen anklagats för att ligga bakom elimineringen
av Olof Palme. Så fann jag de här dokumenten och det blev tre
kapitel i boken.
Potgieter säger att han känner till att kopior på en del
av de här dokumenten 2003 var i omlopp bland mer eller mindre ljusskygga
personer som försökt göra pengar på informationen.
Flera personer, bland dem svensken Bertil Wedin, som arbetat för både
den svenska (Säpo) och sydafrikanska (BOSS) säkerhetspolisen utpekades
i tur och ordning som gärningsmän. Efter en våldsam uppståndelse,
förvirrade förhör och nekanden bedömdes det hela som
informationssvindel.
De Wet Potgieter, tidigare undersökande
journalist på bl a dagstidningarna Sunday Times och Rapport.Han
stod bakom flera uppmärksammade avslöjanden om korruption inom
PW Bothas regering.
-Förutom dokumenten kunde jag under min research få kontakt med
flera agenter som varit involverade i verksamheten. Några hade arbetat
under en och samme man, Craig Williamson. Han planlade och ansvarade för
attacken mot Olof Palme.
Så nämns Craig Williamson än en gång. Han har ända
sedan 1987 omtalats som mannen bakom mordet på Olof Palme. Men aldrig
som gärningsman. Och han har hela tiden nekat.
-Jag har inte varit i Sverige efter 1978!
Men indicierna mot honom - dokumenten, vittnesmålen i både Sydafrika
och i Sverige - är övertygande.
De Wet Potgieter:
-Den mannen stod under många år bakom apartheidregimens illdåd.
Han blev folkhjälte och så småningom PW Bothas rådgivare
i säkerhetsfrågor.
Läs här mer om mannen som kallats
för superspion, infiltratör, underrättelseagent, kallblodig
mördare och alltid utpekats som mannen bakom mordet på FN:s fredsmäklare
och Sveriges statsminister Olof Palme.
Det mest uppseendeväckande i Potgieters material är utpekandet
av en svensk grupp som samarbetat med MI och vars information ledde till
planering och sannolikt genomförandet av mordet på Olof Palme:
Uppsalagruppen.Det här är första gången
något som kallas The Uppsala Group nämns i samband med
mordet på Olof Palme. Av dokumenten framgår det att man lämnade
rapporter om det förestående anti-apartheidmötet i Stockholm
17 januari, 9 april och 19 september 1985!
Jag redovisar här mitt första försök
att få upp ett spår på Uppsalagruppen. Kanske är
det början på något som kan ge bärighet på det
omdiskuterade och kritiserade polisspåret.
Craig Williamsons avdelning inom den militära säkerhetstjänsten
kallades Operation Longreach. Den byggde upp ett omfattande underjordiskt
nätverk i Europa i början av 80-talet för att bekämpa
anti-apartheidgrupper och kommunister. Enligt Potgieters källor styrdes
The Uppsala Group av en organisation som hette Casa Lee ltd
med säte i Antwerpen. Den hade skapats för att de kontakter och
agenter som användes i Europa inte skulle kunna spåras bakåt
till den sydafrikanska regeringen. Casa Lee låg också
bakom en omfattande vapenhandel som avslöjades av den belgiska polisen.
Kontoret stängdes men ett nytt öppnades i London.
De Wet Potgieter:
-Tyvär är det så att mängder av avslöjande dokument
förstördes före apartheidregimens fall 1994. Särskilt
inom säkerhetstjänsten. Men en del inblandade tog med sig egna
kopior som skulle visa att de inte var medskyldiga till vissa operationer
om de blev anklagade. När de sedan inställde sig för The
Truth and Reconciliation Commission (Sannings- och försonings-
kommissionen som skulle ge även grova skurkar amnesti) togs åtskilliga
dokument i beslag.
-De har en hel del att berätta. Men de värsta skurkarna, t ex
Williamson, har inte trots både hotelser och vädjanden ställt
upp. Det orsakar stora luckor i historien om apartheidregimens dirty
tricks. Men det går ändå att göra vissa kombinationer.
Den militära underrättelsetjänsten (MI) som stod direkt
under State Security Council (SSC, det statliga säkerhetsrådet
vars ordförande var presidenten själv, PW Botha,) fick enligt
dokumenten rapporter från Uppsalagruppen i Sverige den 17 januari,
9 april och 19 september 1985.
De Wet Potgieter:
-Här finns inga namn. Man nämner bara The Uppsala Group. Men
MI:s topphemliga rapport den 15 oktober till SSC talar sitt tydliga språk.
I denna står:
"ANC mottager 50 procent av sitt ekonomiska stöd från
Sverige. Bakom den europeiska aktionen mot Sydafrika står Mr Olof
Palme, Sveriges premiärminister. Trovärdiga svenska källor
(min kursiv.) bekräftar att Mr Palmes sympatier för
Sovjetunionen är ett stort problem i Sverige och att denna positiva
inställning kan få negativa effekter på Sovjetunionens
inflytande på Europa och Afrika."
MI kom till slutsatsen att Olof Palme hade huvudrollen i aktionerna mot
Sydafrika. Han riktade sig ofta till världens ledare för att få
stöd för den bojkott och isolering av Sydafrika som de skandinaviska
länderna inlett.
De Wet Potgieter:
-PW Botha och hans kumpaner hatade Olof Palme. Den ekonomiska och psykologiska
skada hans anti-apartheidkampanjer vållade Sydafrika var oöverskådlig.
Han ansågs stå bakom stödet till ANC som betraktades som
en terroristorganisation som bekämpades i ett regelrätt krig.
Och i rapporten från den 15 oktober står det också
att man nu skulle behandla Olof Palme som "an enemy of the State"
- en fiende till staten. "Aktioner som nämnts tidigare har
nu högsta prioritet!"
De Wet Potgieter:
-Under dessa ord står det med svart handskrift: "Agreed!"
(instämmer). Det är antingen amiral Dries Putter (Chief of
Staff Intelligens, CSI, alltså chef för militära underrättelsetjänsten,
MI) eller general Neels van Tonder (chef för MI:s utländska operationer)
som skrivit detta.
Och sedan följer:
"Våra källor i Uppsala har uppfattningen att anti-apartheidkonferensen
i Stockholm kommer att erbjuda idealiska möjligheter att vidta lämpliga
åtgärder mot Mr Palme och det blir möjlighet att lägga
skulden för en aktion på andra grupper (min kursiv).
Det föreslås därför att SSC:s arbetskommitté
omedelbart ger sitt bifall."
Det beslut som ska fattas av SSC blir ett beslut från högsta
ort, från PW Botha själv. Det de svenska källorna, eller
The Uppsala Group, har att informera om är det förestående
anti-apartheidmötet i Folkets hus i Stockholm 20 - 21 februari 1986.
MI fick alltså information om detta möte redan den 17 januari
1985.
Mötet hade rubriken Svensk folkriksdag mot apartheid och arrangerades
av Svenska Missionen inom Förenta Nationerna och Isolera
Sydafrika-kommittén. Mötet hölls en vecka före
mordet på Olof Palme. Omkring 1 000 personer deltog under de två
dagarna. Medverkande förutom Olof Palme var bl a ANC-ledarna Oliver
Tambo, Thabo Mbeki och Abdul Minty.
Här höll Olof Palme sitt sista tal, en flammande appell till världens
länder och deras ledare:
"Om världen beslutar sig för att avskaffa apartheid kommer
apartheid att försvinna!"
(Läs utdrag ur talet här!)
De Wet Potgieter:
-Vad jag kan förstå orsakade that bloody Palme´s
tal våldsamma reaktioner i maktens korridorer i Pretoria.
I en del av Sannings- och försoningskommissionens kommentarer
och analyser av vittnesmålen står det:
"Det antogs att sydafrikaner var intresserade av att placera agenter
på mötet, kanske till och med en mordpatrull. Craig Williamson,
som var väl bekant med Stockholm, var utan tvekan inblandad. Då
man kunde räkna med ett extremt stort säkerhetspådrag skulle
det bli lätt att övervaka Tambos, Mbekis och de andras förflyttning
i området. Både före och efter mötet skulle de besöka
platser som socialdemokratiska partiets lokaler, utrikesdepartementet och
biståndsorganet SIDA. Allt i centrum av Stockholm och ganska nära
varandra. Ett område som Williamson kände väl."
De Wet Potgieter:
-Om en mordpatrull och agenter sänts till Stockholm låg de lågt
de här dagarna. ANC-ledarna och Palme rörde sig ostörda i
den svenska huvudstaden. Det inträffade inte en enda incident och det
hängde givetvis ihop med att säkerhetsarrangemangen var för
täta för en attack.
Den 20 november 1985 har uppenbarligen Longreach och Craig Williamson
fått klartecken från SSC att genomföra Operation Slingshot
(Slingervel på afrikaans). Den dagen skickar han ett brev till chefen
för MI, viceamiral Dries Putter (CSI).
De Wet Potgieter:
-Det framgår av detta att han haft en genomgång med MI:s chef
för hemliga internationella operationer, Tolletjie Botha. De ville
ha en del klarlägganden.
*Ska kodnamnet för operationen vara Slingervel eller Slingshot?
*Eftersom det av SSC:s direktiv framgår att Longreach ska genomföra
operationen ute på fältet vill man ha klarhet i vem som ska föra
högsta befäl. Den informationen är viktig för såväl
planläggning som anskaffande av materiel.
*Vem ska välja ut de operatörer som ska delta i den slutliga fasen
av operationen? Longreach har kvalificerad personal tillgänglig men
det anses lämpligt att det skapas en speciell styrka med europeisk
erfarenhet och ställa den till Longreach förfogande.
*Den föreslagna budgeten accepteras och inga problem kring detta kan
förutsägas.
*Tid för att starta operationen fastställdes till december 1985.
Två dagar senare, den 22 november får Craig Williamson ett
svar från MI. Det är enligt De Wet Potgieter undertecknat av
Tolletjie Botha i chefen Dries Putters namn. Det är ett topphemligt
militärt dokument. Innehållet är häpnadsväckande.
De Wet Potgieter:
-Originalet finns på the South African History Archives at Wits University
i Johannesburg.
Det här är en bekräftelse på att bifall till
den muntliga genomgången (mellan Williamson och T Botha.
min anm.) av operationen har mottagits från högsta
nivå (SSC). Man godkänner att operationen sammanfaller
med anti-apartheidmötet i Stockholm 1986. Det blir en samlad operation
under direkt ledning av CSI.
Lämplig personal kommer att understödja Longreach vid operationen.
Den övervakning av operationen som kommer att krävas ska skötas
av Bryssel i samarbete med Paris, Bonn och ´the Uppsala group´.
Samordning och slutlig planläggning ska skötas av Bryssel.
Utrustningen (sannolikt vapen, ammunition m m) kommer
att handhas av den regionala representanten för National Intelligence
(NI) i Bonn (troligen den sydafrikanske militärattachén
på ambassaden).
Den utvalde operatören (gärningsmannen) kommer
omgående att inleda intensiv träning och övningsvapen kommer
att tillhandahållas av NI:s huvudkontor.
Operatören kommer att placeras i området så sent som möjligt
för att garanteras maximal personlig säkerhet.
Det korrekta namnet på Operationen är Slingervel.
HÄRMED BEKRÄFTAS ATT HUVUDMÅLET FÖR OPERATIONEN ÄR
THE SUBJECT "OP" (min förstärkning).
All kommunikation under operationen kommer att kanaliseras genom MI och
kommer hela tiden att ha klassifikationen ´Top Secret´.
Sträng säkerhet kommer att upprätthållas hela tiden,
utan undantag.
Ytterligare en ordergivning kommer att genomföras nästa vecka
och en warningsignal kommer att sändas inom de kommande 48 timmarna.
Vänligen notera att all relevant personal ska närvara vid nästa
ordergivning.
De Wet Potgieter:
-Under den sista paragrafen i detta memorandum har någon skrivit för
hand: "Informera Williamson hur det hela ska skötas, please!"
Det kan ha skrivits av en "senior intelligence officer" då
Williamson kom från polismiljö och inte visste mycket om den
militära diciplinen.
-Det verkar som man inte hade någon respekt för the Fat Man
(Williamsons öknamn) i de militära kretsarna. Men man var tvungen
att acceptera honom.
Åter till förstasidan! |

(100131) Klockan är lite
före midnatt lördag kväll och jag har informerat medier i
Sverige, Norge, Danmark och Finland om det här materialet. Jag har
alltså mejlat till nyhetsbyråer och tidningar och lagt ut bevakningsmeddelanden
via News Desk att de här artiklarna publiceras söndagen den 31
januari 2010. Jag medger att det känns övermodigt men jag har
inte mycket att välja på. Jo, naturligtvis att tiga. Men - det
får andra stå för.
Så det här skriver jag rätt spontant någon timma före
publiceringen av mitt
material på Leopold Report.
Min första tanke var att det här vill jag inte kommentera.
Materialet får tala för sig själv. Jag kommer inte att hitta
de rätta orden. Jag bär på en inneboende ilska som blossar
upp varje gång jag skriver eller talar om mordet på Olof Palme.
Det är svårt att klä det i ord. Kanske finns där också
något av hämndbegär. Kanske också en förklaring
till att de som fått lyssna på det här i 24 år skakar
på huvudet.

Olof Palme och Anders Leopold
Foto: Per Lindström
Jag tillhörde de journalister i den grå zonen
som kom något närmare Olof Palme än de flesta andra.Vi är
några stycken som vet att det skitsnack, det vidriga förtal som
självgoda, uppblåsta extremister i det här landet vräkte
ur sig under hans sista år tog honom hårdare än han visade.
Men de lyckades inte släcka hans engagemang för människor
i nöd, människor som levde under förtryck.
Och ledarna för grymheterna och orättvisorna i världen kunde
inte skrämma honom. Han hotade enligt övertygande källor
Reagan-administrationen i USA med att i egenskap av FN:s fredsmäklare
i kriget Iran - Irak avslöja CIA:s drog- och vapenhandel med Iran (det
som blev Iran/Contras-affären ett halvår efter Olof Palme mördats).
Han stod på Pinochets dödslista men höjde sin röst
för att störta militärjuntan för att det skulle byggas
upp en demokrati i Chile. Han startade en isolering och bojkott av den sydafrikanska
apartheidregimen och drev fram ett starkt stöd till den svarta motståndsrörelsen
ANC.
Här på Leopold Report kan du följa
de krokvägar jag vandrat på i ett försök att ge en
förklaring till VARFÖR Olof Palme mördades. Den frågan
blev efter hand viktigare än att finna en gärningsman. Gärningsmannen
var naturligtvis ett redskap i händerna på de maktfullkomliga,
de giriga - för att låna Olof Palmes egna ord: diktaturernas
kreatur, dessa satans mördare.
. Jag har länge haft en känsla av att honom får
vi på köpet. Det jag redovisar är informationer som just
då är aktuella och kan ibland motsäga varandra. Men det
vagörande är att det hela tiden driver saken framåt mot
ett ... kanske okänt mål.
I stället det viktigaste just nu: The Uppsala group!
När jag stötte på dessa uppgifter i De Wet Potgieters bok
Total onslaught - apartheid´s dirty tricks exposed så reste
sig håren i nacken. Dokumentationen är enligt Potgieter glasklar
- gruppen omnämns i flera dokument. Inte en svensk galning, inte en
svensk enskild polisman eller militär eller extremist: en grupp! Och
just det har jag tvivlat på; att en grupp sammansvurna i 24 år
har kunnat hålla tätt. Det är ju nästan osannolikt.
Eller har de efter hand dött en naturlig eller onaturlig död.
Det enda sättet att komma bort från det här är att
ifrågasätta De Wet Potgieter. Han har fantiserat ihop det här.
Hans dokument är förfalskningar. The Fat Man, Craig Williamson,
är oskyldig som ett barn. Potgieter har ryktesvis samarbetat med den
militära underrättelsetjänsten under apartheidregimen - som
han nu alltså attackerar. Men oberoende av hans bakgrund talar allt
för att dokumenten existerar.
En svensk grupp som samarbetat med dessa vidriga figurer!
Det måste klarläggas. Om jag vänder på det hela en
aning och säger så här då: om det finns en gnutta
sanning i detta så måste den fram. Här har åklagare
och Palmeutredare en framkomlig väg. I sökandet efter anstiftare
- och inte stirra sig blinda på en gärningsman. I juridisk
mening är en anstiftare likställd med gärningsmannen.
Jag har alltid sagt att jag inte tror på något
polisspår. En enskild polis som samarbetat, OK. Men aldrig en grupp.
Det finns tillräckligt många hederliga poliser för att en
sådan sammansvärjning skulle avslöjats på ett tidigt
stadium.
Men nu backar jag. Frågorna måste vara raka:
Fanns The Uppsala Group bland de 40 poliserna - en handfull Säpo-poliser
- i Uppsala vid den här tidpunknten? Om någon kommer att ställa
frågan till mig är svaret klart: Ja.
Och en gång till: om en eller flera deltagare i The
Uppsala Group kommer att avslöjas är vederbörande anstiftare
till mordet på Olof Palme och ska juridiskt kunna åtalas för
samma brott som en gärningsman.
Och så the Fat Man.
Om jag kunde dirigera monstret
han har under sin högra hand skulle jag säga: Ta honom!
Det borde också utredarna av mordet på Olof Palme göra.
För det är näst intill omöjligt att
plocka bort the Fat Man. Han har sedan 1987 på en mängd
olika vägar utpekats som organisatören/ anstiftaren till mordet
på Olof Palme. Potgieter beskriver honom som mannen bakom åtskilliga
illdåd som apartheidregimen begick. En rad personer som arbetat under
hans kommando har pekat ut honom i den rollen. Och som organisatör
bakom mordet på Olof Palme.
Han var så framgångsrik i sitt spionerande och dödande
och organiserande att han blev presidententen PW Bothas säkerhetsrådgivare.
Han har skrytsamt berättat om hur han "tagit hand om" svenska
bistånd för miljoner kronor avsedda för de svartas frihetskamp
mot de vita - han har erkänt att han tillverkat en brevbomb som dödade
en vit ANC-aktivist, han ligger bakom flera uppmärksammade mord - anstiftare
(!) till tortyren och mordet på den kände frihetskämpen
Steve Biko.
Enligt De Wet Potgieter lever han flott i Sydafrika - eller överlever
ska jag kanske säga - därför att han vet för mycket
om nutidens svarta styre och vad dess medlemmar gjorde under apartheidtiden.
Så låt mig i alla fall ta mig friheten att
komma med ett förslag.
1)Dokumenten i South African History Archives in Wits University in
Johannesburg är inte indicier: De är bevis på hans
skuld.
2) De högt uppsatta agenterna och cheferna inom underrättelsetjänst
och säkerhetstjänst i Sydafrika som förhörts av chefsåklagare
Jan Danielsson och dåvarande chefen för Palmeutredningen, Hans
Ölvebro, var vittnen under stor press och hade anledning att tala sanning.
De pekade ut Craig Williamson. De som inter avlidit av naturliga eller onaturliga
orsaker är säkert beredda att stiga in i vittnesbåset. Och
Danielsson och Ölvebro har en del att berätta om vad de hört
under sina förhör - under ed.
3)Williamson säger att senast han var i Sverige var 1978. Tro honom
inte. Det finns vittnen och rapporter av hög dignitet som placerar
honom i Sverige vid tiden för mordet.
Varför sa chefsåklagare Jan Danielsson att han VISSTE att Williamson
var i Sverige? Och efter stor press några veckor senare sa han att
"han hade HÖRT att Williamson var i Sverige." Vem hade berättat
det för den ansvarige förundersökningsledaren i mordet på
Sveriges statsminister så övertygande att han "försa
sig"?
För övrigt är givetvis superspionens ord utan någon
som helst trovärdighet.
Så. Av detta förstår läsaren - och
förhoppningsvis också riksåklagare och förundersökningsledare
som fått detta material ett par dagar före publiceringen - vad
jag menar.
Inled en förundersökning mot Craig Williamson, misstänkt
som anstiftare till mordet på Olof Palme. Begär honom utlämnad
till Sverige (med allt Sverige gjort för ANC borde det verkligen inte
stöta på hinder).
Häkta honom som skäligen misstänkt för anstiftan till
mord på FN:s fredsmäklare och Sveriges statsminister Olof Palme.
Döm honom till livstid och placera honom i isoleringscell på
Kumla.
I det läget bör han få sällskap med en eller flera
ur the Uppsala Group.
Leopoldblogg tar gärna emot kommentarer
men endast som e-post.

|