Detta är en sida ur LEOPOLD REPORT 10 000 besök i snitt per dygn på våra sidor 2006

(060524) En poetisk resa i Tibet På poesins vingar skildrar Sofie Gardestedt i sin debutbok En resa i Tibet - Juvelen i Lotusblommman förverkligandet av sin länge närda dröm att ta sig upp till världens tak, till platån som gömmer sig ovan molnen. Det är en bokstavligt och bildligt talat mycket vacker bok, rikt illustrerad. Och det är en mycket ovanlig reseskildring. Som hon själv skriver: ... snarare filosofisk och poetisk än faktaredovisande. Och hon tillägnar den här boken dig som vill resa till Tibet, i verkligheten eller i fantasin, och som söker inspiration utöver faktaredovisning. Jag har inte varit i Tibet och har inte direkt haft någon större längtan att ta mig dit. Kanske har av bekvämlighetsskäl detta otillgängliga land med sina berg högt ovan molnen och de torra öknarna på något sätt varit avskräckande. Men Sofie Gardestedt har med sin bok definitivt sått ett frö av nyfikenhet på det mystiska landet bortom de höga bergen. Men att ta sig dit ställer höga krav på resenären. Hon skriver på sitt personliga poetiska språk: En resa i verklighetens Tibet är en resa med motstånd, till svårtillgängliga mål genom kargt land. Där relativismen manifesteras i en översvämmad väg, vägen som fanns finns inte i dag. En resa som kräver myndighetsbeviljande och planeringsschema. Planering för längtan på fast mark. Men där väderleken definierar resenärens utrymme på det mest oföutsägbara sätt. Väderlek som definierar rum som definierar tid. En resa som förutsätter kreativitet för att överkomma hinder i det tibetanska landskapsrummet, till synes uråldrigt oförändrat, men i ständig förändring. I sin dröm hade hon förväntningar på mötet med människorna men verkligheten blev en annan. Jag går mitt ibland er men går bredvid... söker och söker men finner ingen förväntansfull blick som möter min. Vilse i min parallellvärld. Vilse i min dröm. Och jag saknar att inte mötas av den nyfikenhet jag själv känner inför er. Nyfikenhet som utgångspunkt för kommmunikation. Vad ser hon i dessa männniskors ögon, vars leenden och glada kroppar förvandlas till allvarliga ansikten och stela poser framför kameran? Det får vi inte veta. Verkligheten har så många ansikten. Kanske återspeglas fattigdomen, analfabetismen, lidandet under det kinesiska förtrycket, sorgen över att friheten att få tro på och predika Buddas lära blott är skenbar, att deras andliga och religiösa ledare Dalai Lama tvingas leva i landsflykt... kanske återspeglas detta i deras hållning gentemot främlingar. Författaren har valt att ställa denna faktiska verklighet åt sidan. Därför bör man se Juvelen i Lotusblomman som ett poem; vackert, rytmiskt och så melodiskt att det i sina stycken faktiskt är värt att tonsättas. Vi ska liksom hennes egen vandring från dröm till verklighet nalkas den med varsamhet. Och hon uppmanar läsaren: Att du tillåter dig att läsa långsamt, låta ordens mening sjunka in. Låta det du finner mellan raderna av ord sjunka in. Liksom livet självt. Anders Leopold Sofie Gardestedt arbetar som opinionsbildare i Bryssel där hon främjar svenska intressen inför EU:s beslutsfattare. Läs mer på www.soleka.se