|
Det här är presenten som Piraten skulle ha gillat på 100-årsdagen
 Malört har använts för att smaksätta brännvin
i alla tider och växer i riklig omfattning på Österlen.
Så det var bara att skaffa den andra ingrediensen, fyrtio liter 70-procentig
destillerad sprit, förskansa sig i köket och börja provsmaka...Det
var 1996, Piraten skulle ha fyllt 100 i december året innan om han
levt så länge, och nu skulle den store österlenförfattaren
hedras men en alldeles egen snaps till det försenade kalaset.Efter en sommar med många skratt och dito snapsar var receptet till Piratens Besk, 100-årspresenten, klart, provsmakarpatrullens bägge medlemmar Walde Bengtsson och Gunnar Broman kunde vända sig mot Kivik, höja armarna i vinkel och utbrista: - Skål, tack och grattis, din gamla filur! Piratens gäster på den tänkta jättefesten - han hade många vänner - har låtit sig väl smaka. Nära 20.000 flaskor, eller 13.749 liter, sålda sedan premiären i april 1998 fram till 1 juli i år, enligt Systembolagets interna statistik. - Piraten hade själv gillat smaken. Drack gärna hemlagad malörtsnaps fast den inte fanns att köpa på hans tid. Jag vet för jag kände honom, avslöjade Walde Bengtsson. Han var också en österlenprofil. Mannen med fler strängar på sin lyra än en välstämd basfiols. Nyhetsjägare, journalist, utgivare av annonsbladet ÖsterlenMagasinet, radioröst med skånsk accent, politiker med eget parti och f d stor fastighetsägare, konstgallerist, fruktodlare. PIRATENDIGGARE Och, självfallet, Piratendiggare. Att sitta på flera stolar kan vara svårt, och Walde blandade ibland, kanske omedvetet, samman rollerna på ett sätt som gjorde det knepigt för åskådaren att skilja ut vad som är vad. Han bodde till sin bortgång i det rosa dockhus på Stora Norregatan i Simrishamns gamla kvarter där han själv såg dagens ljus, där hans mamma föddes och där hans morföräldrar levde. Familjen hade rötter på Österlen sedan 1600-talet så det Walde inte visste om vår bygd är inte värt att veta. Följdriktigt kallad "Rösten från Öster" efter sina år som radiopratare på Österlen. Eller "Österlens Arne Thorén" sedan han i ett TV-program avfyrade en leksaksraket över Hanöbukten för att illustrera hur det gick till att skjuta upp John Glenns rymdfarkost Friendship VII. Det var för övrigt österlenprofilen Piraten, d v s författaren Fritiof Nilsson från Vollsjö och Kivik, som inspirerade honom att bli journalist för 46 år sedan. - Jag var tjänsteman vid Sparbanken i Simrishamn och Piraten anlitades för att skriva texten till en bok med anledning av bankens l00-årsjubileum. Den store författaren placerades i en svit på hotell Svea och min uppgift blev att skynda på hans arbete och hämta texterna fortlöpande. Ingen lätt uppgift för en ung man - jag var 25 år - utan erfarenhet av umgänge med skribenter med inspirationsångest och startvåndor. Efter ett tag insåg jag vad som krävdes: Välblandade groggar. Piraten sa själv ifrån. Jag blev hans villige budbärare och fick väl en och annan droppe innanför tjänstevästen som belöning. Så började den karriären. Spriten tycktes hur som helst fungera som tändvätska och Piraten leverade sina manus utan synbara problem. Det blev en bra bok och en lärorik upplevelse för mig. Insåg att det var ett jobb att satsa på. Bestämde mig för att lämna tryggheten på banken och bli journalist. På den vägen är det, och Walde skrattade bullrande när han berättade om hur hans liv fick en ny inriktning och Piraten som vän. - Det blev många glada kvällar genom åren och man kan väl - utan att förringa egna initiativ - hävda att det var den första tiden med Piraten som grundlade mitt intresse för destillerade drycker. När han dog engagerade jag mig i Piratensällskapet och var med och bildade Piratenstiftelsen. KÄNDISHOTELLET Vi satt på hotell Svea och pratade. Det fanns en tanke bakom. Där träffades Walde och Piraten, där saluförs Piratens Besk, där finns Piraten som statyett i receptionen, på en stor porträttmålning i matsalen och där inspirerades den store författaren bl a till den klassiska beskrivningen av hur ett smörgåsbord ska se ut och presenterades i "Bock i Örtagård" 1933, även om handlingen i boken förlades till hotell Horn,: "Utefter brännvinsglasen radades de salta sakerna: Sju sorters sill, ansjovis i magnumburk, sardeller i kvartskista, kallt, stekt fläsk och fågelbon. Följde så ålen, rökt, halstrad eller kokt i gelé. Och därefter fogades fat till fat, assiett till assiett som bitar i en inläggning, där ljusgröna garnityrblad, ärggröna gurkor och vita gurkor, rödbetor, sillsallat, röda ostar och ostar i stanniol bildade det granna inslaget i den mera färgtama massan av kallskuret, grisfötter, sylta på kalv och sylta på svinhuvud, korvar, köttbullar och hackbiffar med lök...". Hotell Svea blev med tiden nästan lika bekant i riket som författaren själv, inte minst med hjälp av dennes trägna besök. När han vandrade hem mot Kivik efter en grundlig måltid försäkrade han sig om att den högra foten blöttes i havet, då visste Piraten att han gick i rätt riktning. Så berättas anekdoten, sann eller inte. - Tanken på en speciell besk till hans ära mognade sakta fram, mindes WaldeBengtsson. Från tanke till handling är ibland inte steget långt. Ett välkänt större företag hade samma idé. Walde tog kontakt och parterna beslöt sig för att samarbeta istället för motsatsen. Det stora företaget förfogade över en hektar mark där den ena ingrediensen växte. Malört tillhör, får man veta i uppslagsböckerna, familjen korgblommiga växter och är en flerårig, silvergrå halvbuske med starkt aromatisk doft, dubbelt parflikiga blad, gula blommor och kan med fördel användas som krydda i brännvin och vermouth. DESIGNADE ABSOLUT VODKA - Det var bara att ge sig ut på fältet och plocka samtidigt som det stora företaget försåg oss med den andra nödvändiga beståndsdelen, fyrtio liter ren, destillerad sprit, berättade Walde.Han hade skaffat sig en kompis innan han skred till verket bland ångorna av 70-procentig alkohol och väldoftande malörtskryddor: Gunnar Broman. Mannen som designat den snapsflaska som gjort succé på världsmarknaden, Absolut Vodka. - Vi stod en hel sommar och prövade oss fram i Bromans kök. Testmaterialet, inte minst det flytande inslaget, hade gått åt innan vi hittat det rätta receptet. Succéreceptet - naturligtvis är det hemligt. Dess bouqet beskrivs på följande sätt i Systembolagets katalog: Nyanserad aromatisk smak av malört med markerad bitterhet och lång eftersmak. 14.000 flaskor, eller 9.656 liter, såldes på bara nio månader premiäråret 1998 till en kostnad av nära en kvarts miljon kronor. En krona och femtio öre per butelj till upphovsmännen. - Rättare sagt till Piratenstiftelsen. Det är Piraten - och alla som jobbar för att hedra hans minne - som ska ha glädje av den besk han, sig själv ovetande, fick ge namnet åt, konstaterade Walde Bengtsson. Text o. foto: Lars Eliazon Läs mer om Piraten på Leopold Reports egen piratensida. Och här får du veta mer om Piratensällskapet.  |
 Walde Bengtsson på den plats där han för 46 år sedan träffade Piraten - Hotell Svea. Under porträttet av författaren, invid statyetten av denne och skålandes med den snaps vars recept Walde var med och skapade: Piratens Besk. Text och foto: Lars Eliazon |