I Piratens kölvatten
Akka alias Balaklava
Rapport från Västkusten
av Jan-Axel Barne
Redan som pojke hade Fritiof Nilsson en stark längtan till havet.
Att vara fri och obunden, styra kosan till främmande land och uppleva
äventyr, det är många pojkars dröm. Det är inte
alla som förverkligar den. Fritiof försökte, han rymde till
sjöss, men kom inte längre än till Köpenhamn, där
han blev hämtad av fader Johan. Den vanartige sonen - med våra
dagars språkbruk var en "värsting" - fick dock (efter
att ha blivit relegerad från Ystads läroverk i maj 1912) faderns
tillstånd att gå till sjöss. Fritiof mönstrade på
i Gävle som "obehörig jungman", förhyrd för
resa med lastångaren Lilly af Esbjerg till Alger. Den 19 december
1912 avseglade skutan och Fritiof återvände hem i mars 1913.
Det var nog inte alltid så romantiskt. På ett vykort från
en hamn i Medelhavet till sin storasyster skriver han: "Jag sitter
och knackar rost".
Piraten fick utlopp för sin längtan till havet genom en av hans
allra äldsta och bästa vänner. Det var den på Bohuskusten
legendariske läkaren och oförvägne djupvattensseglaren med.
dr Rolf Hallgren, på 20-talet provinsialläkare i Hälleviksstrand.
Otaliga gånger hade hans seglarbroder Fritiof följt honom på
färder i Östersjön, på Kattegatt och Skagerack, och
en sommar gjorde de en långsegling runt England med Rolfs kutter Akka.
Från denna äventyrliga seglats har Piraten berättat i novellen
Balaklava i boken Flickan med bibelspråken 1959. Novellen
publicerades första gången redan 1952 i Skepparhistorier av
mej själv och andra. Akka har i berättelsen namnet Balaklava
och kaptenen heter John Mars. Man kan förmoda att Piraten hade tagit
detta namn från Rolf Hallgrens äldste son John, född i mars.
Fritiof Nilsson och Rolf Hallgren hade varit och bunkrat under förbudstiden
i Oslo och under färden angjort Gamle Fredrikstad (Med läkarrecept
kunde whisky köpas ut på Apotek, skriver Piraten i novellen)
Namnet Balaklava kommer från ett gammalt gästgiveri i Gamle
Fredrikstad, Norge. Vid ett sommarbesök fick jag höra skrönan
om varför gästgivaren på 1800-talet hade döpt om sin
krog till Balaklavas Gjestgiveri.
Det var två norska sjömän, som hade deltagit i "dödsritten
vid Balaklava", och de hade vid sin hemkomst år 1860 hamnat på
gästgiveriet. Då drevs det enbart som krog. Bredvid fanns en
bordell, offentligt godkänd 1830 men nu nedlagd. Båda fastigheterna
finns kvar idag. Nu finns även hotell.
Utav någon anledning kom de två sjömännen/legosoldaterna
i dispyt med krögaren och det uppstod ett fruktansvärt, blodigt
slagsmål. Till slut utbrast den ene: "Det här var värre
än slaget vid Balaklava". Krögaren fick då idén
att byta namn till Balaklava. Sedan dess har denna händelse enligt
norsk tradition berättats muntligen från man till man. Detta
har naturligtvis tilltalat "raconteuren" Fritiof Nilsson, som
själv drog sina historier ett flertal gånger innan de sattes
på pränt.
Rolf Hallgrens yngste son Per har berättat för mig,
att hans far på sin 18-åsdag fick Akka av Pers farfar, som låtit
bygga fartyget 1910. Akka övergick sedan till Rolfs äldste son
John och sedan till yngste sonen Per Hallgren. På 90-talet tillbringade
Akka sina sista år vid Klippans kaj i Göteborg. Efter en fåfängd
renoveringsinsats sjönk Akka en stilla februaridag
1993 och för att hon inte skulle huggas upp till kaffeved skänkte
Per bort båten till ett par
entusiaster. 1998 hamnade Akka hos en skånsk verkstadsägare,
som med hjälp av två båt-
byggare i Nyhamnsläge skall rusta upp båten till originalskick.
Akka står uppallad i en lada
på en lantegendom mellan Höganäs och Nyhavnsläge. Arbetet
har ännu inte kommit igång!
Kuttern AKKA var ett präktigt litet fartyg,
trettifem fot över stäv, byggt på vuxna ekspant.
Per Hallgren minns att han själv varit med sin far på seglats
med Akka i Gamle Fredrikstad och med stöd av allt han berättat
för mig och vad jag själv forskat fram, är det högst
sannolikt att Piraten fick uppslaget till namnet Balaklava, då han
besökte gästgiveriet. Balaklava är en hamn på södra
Krim, Urkraina.
Här utspelades slaget vid Balaklava 1854. Händelsen har skildrats
i en dikt av Tennyson och i filmen "De tappra 6oo" med Errol Flynn.
Jag har själv sett filmen på biografen Flamman i Göteborg.
Krimkriget 1854-1856 utspelades mellan de allierade (England, Frankrike,
Turkiet) och Ryssland. Det var det första kriget som fotobevakades.
Gamle Fredrikstad är verkligen värt ett besök. Fredrikstad
grundlades 1567 under Kung Fredrik II´s regeringstid efter att svenska
trupper hade bränt den Helige Olovs gamle by vid Sarpsforsen. Fredrik
II har faktiskt indirekt spelat en annan litteraturhistorisk roll - som
den som lät uppföra Kronborgs slott. Fredrikstads fästning
var ansedd som ett av landets viktigaste försvarsverk.
Murarna är fortfarande intakta och det finns en militärgarnison
i staden.
Om man jämför den med medeltidsstaden Ystad, där jag själv
växte upp på 30-talet, så har denna gamla fästningsby
en mer särpräglad charm.
Stadsborna berättade att det är de själva och de lokala företagen
som bekostar renovering och underhåll. I Sverige är det myndigheterna
som står för detta. Hotellet är unikt med gamla trägolv
från 1700-talet och i salarna står vackra, antika möbler.
Du kan få ett rum med eget spöke - Jomfru Torbjörnsen går
igen - men min hustru Lilian och jag föredrog ett mysigt dubbelrum
med ett litet brännvinsskåp.
Man upplever hur det var förr i tiden. Detta gäller dock inte
maten. Gästgiveriet erbjuder idag vilt från omgivningarna och
fisk från havet utanför. Vi startade med norskt starköl
och en
stor "jomfru" Lysholm Linie. Efter att därtill ha inmundigat
en romstinn Nordsjö-Rödspätta, stekt i smör, gingo vi
ut i 1600-talet igen. Det är en levande stad med gamla kullerstensgator.
Husen som hyser post, telegraf, bank, apotek och handelsbodar är väl
bevarade. Inredningen är från förr i tiden, fullt med antika
bruksföremål.
Det är väldigt givande att ta reda på vad som har hänt
förr i tiden , man kommer i kontakt med många intressanta och
trevliga människor. Inspektör Simonsen, chef för Borghamnens
förvaltning, som meddelade att alla handlingar om in- och utklarering
hade lämnats till Fornminnesföreningen. På Fredrikstad Museum
blev jag väl mottagen av Arkivar/Historiker Eirik Shibsted, som blev
mycket fascinerad av mina faktauppgifter om Fritiof Nilsson Piraten. Både
han och Balaklavas Kontors Turistinformation fick ett exemplar av novellen
Balaklava, som tack för all support under vår vistelse.
Den som vill fortsätta att följa Piratens seglats med Akka
till England kan läsa novellen Balaklava. Slutraderna lyder:
"Var god rapportera oss till Sandy Hook!". Uppfattat och loggfört!
svarade signalofficeren på s/s Mauretania, redan långt borta.
När Akka bad att få bli rapporterad till Sandy Hook var avsikten
att korsa Atlanten, men denna plan blev inte verkställd. Piraten kom
dock senare till Amerika, men inte med Akka utan som passagerare på
m/t Lillöhus med destination Willemstad på Curacao. Året
var 1949 och där träffade Piraten fröken Lilly Hjalmarsson
från Falkenberg. Men det är en annan historia, som kan läsas
i Piratensällskapets årsskrift 1998 > Resa till Curacao
Åter till Piratensidan |
